Rubrik är överskattat
Jag tänkte prata lite om familjens medlemmar. Jag skriver trots allt ganska ytligt om vad som händer och har inte direkt gått in på familjen, eller hunden som mamma tjatar om.
Justine är väldigt snäll och omtänksam men jag får inget ordentligt grepp om henne. Snäll beskriver liksom hela henne, det finns inte så mycket mer att säga. Hon vill väl och är lite rolig, eh punkt. Hon är mycket kärleksfull mot barnen.
Horst är ganska konstig. Han är tysk så det är väll en ursäkt men... man vet inte vart man har honom vilket jag ogillar. Han är definitivt inte en ytlig person, men jag vet inte om han är så snäll egentligen. Fanzi gillade honom tydligen inte men eftersom (av vad jag förstått) så är Franzi och jag superolika så jag vet inte om hon har samma uppfattning av honom som jag. Han är ganska stark och tar rätt mycket plats. Lite halvkontrollerande på något sätt som förvånar mig för Justine berättade för mig igår om sin skilsmässa och relation till Keith (barnens pappa fortfarande) och hon sa att Keith var en väldigt kontrollerande person. Också att Horsts exfru var det så ja... jag vet inte. Som jag nämnt så gillar Horst att laga stora mängder med mat. Han räknar med att en person äter två jättepotioner. Så när man har ätit mer än man orkar och det finns mat kvar försöker han tvinga upp mer på tallriken. Så säger han skämtsamt när man avböjer "Don't you like my food?" Jag vet inte varför han gillar att proppa folk med mat, han svalt väll som barn eller något annat traumatiskt men det är ingen ursäkt för att driva sitt (som pappa sa) "gödningskollo". Han är en "critically acclaimed" kock och allt men jag vet inte riktigt vad jag tycker om hans mat. Han gjorde en pumpasoppa i tisdags som hade mycket potential men som blev en halvfast bebisbajsröra. Den smakade typ ingenting och såg ut som bebisbajs. I övrigt har jag fått fisk typ varje dag. Allt jag ätit har smakat ungefär likadant. Hm, så jag vet inte. Det är väll skönt att få maten serverad antar jag.
Barnen... något jag ofta gör (har jag märkt) är att jag irriterar mig lätt på barn generellt sätt. Oftast ett barn, vanligtvis går det över efter ett tag men innan det gör det kan det göra mig vansinnig. I Bristol var det Lucy och när jag jobbade på Katarinaskolan var det en flicka där som jag kunde gå runt och irritera mig på hur länge som helst. Nu är det Fergus som går på mina nerver. Justines föräldrar pratade med mig och honom och deras uppfattning är att han är en intelligent pojke. Jag är rädd att så inte är fallet. Så mycket pågår inte i hans huvud som de vill tro. Och det säger jag inte för att jag irriterar mig på honom! Fergus tenderar att skratta åt allt, väldigt högt (med inslag av skrik) och väldigt tillgjort. Finns säkert en anledning om du frågar Freud men jag orkar inte analysera. Han gillar också uppmärksamhet. Hm.
Kate är lite tystare och en ganska typisk fyra-åring (hon fyller fem i November).
Kanske är barnen för unga för att gå in på? Jag jämför Fergus ganska mycket med Alexandra, och jämförelsen slutar alltid med att Alexandra måste vara ett ganska unikt barn.
Det här med sociala spel har jag aldrig riktigt fattat, men det är en sak som jag verkligen irriterar mig på här. Ungefär femtioelva gånger om dagen får du frågan "How are you?" kastade mot dig av alla från Justine till kassöskor. Jag HATAR det här, vad ska man svara? "Good, how are you?" Det känns bara så fel och knäppt. Jag började tänka på hur man gör hemma, då blir det väll att man frågar "Hur är det" eller något men då kan man oftast typ ducka undan lite och bara gå vidare i samtalet. Här är det verkligen en fråga som förväntar svar, det gör mig knäpp för i min värld så är det bara en ytligt fråga som är så onödig. Vet inte hur jag ska förklara det. Varje morgon får jag också frågan från Horst och Justine "Did you have a good sleep?" Vad är det för fråga egentligen? Ehh jaa, jag gick upp på toa två gånger och fryser arslet av mig på toaletten, jag stänger av hjärnan för att inte tänka på hemma som jag saknar sjukt mycket när jag vaknar på natten men jaa annars sov jag helt ok. Ugh, dagens ilandsproblem jag vet men vad gör man.
Uh, har skrivit ett tag nu. Behöver duscha innan jag ger mig in till city. Uppdateringar senare.
Slutligen, jag har glömt att berätta men Justine är gravid i andra månaden så det blir en bebis i Januari!
Det var lite intressant att få läsa om dom alla =) När det gäller horst får du göra som mamma sa nu i morse (hon hann antagligen inte att kommentera) att du får förklara om din "sjukdom" som mamma först kallade men ändrade snabbt till "problem med magsäcken, och att du få väldigt ont i magen (alltså mer än andra får) när du äter för mycket mat. Jag är ganska säker på att han skulle acceptera det, även om han är en tysk =)
Och barn kan vara jobbiga i allmänhet, inte många barn som aldrig är jobbiga! Det är nog bara tugga och svälja när det gäller den biten =) Dom kanske fortfarande är lite ovana vid dig än så länge, vad vet jag, dom kanske blir snällare! Hade =)
Hi, how are you? Hahaha...vet precis vad du menar! Jag tyckte ocksa att det var jobbigt i borjan, mest for att jag inte visste vad jag forvantades svara, men larde mig sen att det egentligen betyder samma sak som bara "hej"...man maste inte svara eller ens fraga tillbaka...ibland svarar jag "Good thank you", ibland sager jag bara "Hi" och ibland ler jag bara som svar! Fast det galler ju folk i affarer och liknande, folk jag kanner brukar jag ju svara och aven fraga tillbaka!
Har du rakat ut pa puss-pa-kinden-halsningen? DEN tycker jag ar jobbig!! Ar mer van nu an vad jag var i borjan, men tycker fortfarande det ar lite laskigt...gulligt ar det, men samtidigt laskigt...
Forstar att det ar lite kallt nu, och tyvarr maste jag val saga att det inte kommer bli varmare pa ett tag...Har du en electric blanket?? Annars MASTE du skaffa en, varldens basta uppfinning!! ;)
Allt blir sakert kanon, Nya Zeeland ar ett underbart land som jag alskar!!
Hoppas vi kan ses nagot nar jag kommit tillbaka dit!
Manga kramar //Johanna
